Hur ska vi förstå vad som händer och varifrån denna ilska kommer? Varför blir vissa arga och våldsamma medan andra som växer upp under likartade betingelser inte blir det utan växer upp tämligen vanliga och normala medborgare. Hur uppstår denna ilska, vrede, våldsamhet, den som först kommer till uttryck som frustration, bristande anpassning och/eller begynnande utanförskap under skoltiden och därefter utvecklas till kriminalitet, i värsta fall en kriminell livsstil. Önskan att förstå uppkomsten för att därmed också förebygga och förhindra är stort. Den går vare sig att förklara enbart utifrån ytterlighetspositionerna – det är ett val man gör eller att allt är samhällets/strukturernas fel. Samtidigt måste vi kanske tränga under våldets yta och förstå vad som sker på ett djupare plan. En oss närstående person försåg oss med följande reflektion:
”Jag tror inte dessa unga är arga. Jag tror att de bär på stor sorg. Sorg och ilska sitter nära och sorg är förknippat med sårbarhet vilket anses som en svaghet. Därav blir ilska det vi ser. Under alla dessa år jag arbetat med unga har det alltid slutat med att dessa unga ”arga”, farliga killar ligger i mitt knä och gråter. Gråter över sveken, längtan efter mamma som inte orkar men framförallt efter den frånvarande pappan. Gråter över att känna sig misslyckad, att vara sämst, att inte känna sig älskad! Gänget, nätverket fyller alla funktioner och du kan stänga av. Kasta bort nyckeln till empati och dina känslor (oftast genom narkotika) så får du en viktig roll där du får allt som du längtat efter tillgodosett.”
Kanske kan man få en förståelse för detta utifrån följande tankefigur. Dessa unga män växer upp i ett samhälleligt sammanhang där det råder vissa generella förutsättningar – den gemensamma jordmånen i samhället; det sociala kittet som håller samman samhället, framgångsmyten om att lyckas, sökande efter mening, tillhörighet och sammanhang.
Dessa generella förutsättningar delar de flesta av oss med varandra, men vissa av oss växer upp i ett sammanhang där det råder unika och stundtals avvikande förutsättningar, En del handlar om kulturen i vid mening i den miljö man växer upp i. Hur ser bilden ut av vad det innebär att vara en man? Hur präglade blir jag av den lokala machokulturen, lever jag i en värld där det finns ett starkt och stundtals avvikande parallellsamhälle som bidrar till en känsla av utanförskap? Vilka rollmodeller och förebilder präglar min uppväxtmiljö? Goda eller mindre goda förebilder som formar min bild av vad det innebär att växa upp till man,
Men det lokala närsamhället har också stor betydelse och är unikt. Hur ser skolan ut, är det en bra skola, en skola för alla? Vad innebär det för mina förutsättningar att lyckas i skolan? Vilka stigma bär jag och kollektivet jag lever i med sig? Vad innebär det att växa upp i det som definieras som utsatt område eller ”no go zone”? Vilken påverkan har detta på min identitet och självbild? Vilka normsystem präglar min uppväxt. Omges jag av goda fostrande nätverk eller kriminella och/eller destruktiva nätverk? Allt detta utgör en fond eller bakgrund för min uppväxt.
Men starkast av allt präglas jag kanske av den familj jag växer upp i. Är det en starkt stödjande, empatisk familj som bidrar till att ge mig trygghet, näring och stabilitet under uppväxten? Eller är det en skör, trasig, dysfunktionell familj där var och en försöker överleva på sitt vis och föga utrymme finns för att stödja mig, min uppväxt och skolgång. Föräldraskapet är för dessa unga kanske helt avgörande för hur de nu och senare i livet kommer att välja väg. Ett gott föräldraskap kan vara det som avgör om jag längre fram kommer att göra goda eller mindre goda livsval. Är det så att familjens påverkan på min uppväxt övertrumfar andra påverkansfaktorer?
Allt detta utgör den fond, den bakgrund, som präglar min uppväxt. Kombinationen av alla dessa faktorer kommer att prägla mig och min uppväxt och påverka förutsättningarna för mig att göra mina olika livsval. För väljer gör jag – hela tiden. Skillnaden mellan oss som växer upp är att en del av oss kommer från en näringsrik miljö där livsvalen får goda förutsättningar att leda oss rätt på vår livsresa Andra av oss kommer från en näringsfattig miljö. En miljö som ökar sannolikheten för dåliga val. Val som gör att vi till slut blir en av dessa arga unga män som utövar det dödliga våldet.
Men dessa val kan vara mer eller mindre medvetna – hur kan jag välja klokt då jag vare sig känner alternativen eller dess konsekvenser? Jag har kanske inte en aning om det valbaras omfattning och spännvidd eftersom jag aldrig blivit informerad. Min karta över verkligheten gör att mina val begränsas och att jag, som är så vanligt, tyr mig till det välkända, det redan bekanta, det som gör mig trygg. Och vad händer med mina val då jag inte blivit utrustad med en moralisk kompass som bidrar till att stödja de goda valen?
Alla dessa val och de förutsättningar under vilka dessa råder kommer att avgöra hur mitt liv kommer att te sig. En del av oss gör dåliga val, ibland tillfälligt ibland för längre perioder av livet. Men vill vi förhindra att allt fler unga som växer upp blir arga unga och destruktiva människor som till slut tar till skjutvapen för att skapa sig en existens och identitet är det kanske viktigt att vi på djupet förstår den dynamik – orsakerna och orsakernas orsaker – som ligger bakom. Inte för att ursäkta, urskulda och acceptera utan för att kunna förstå och därmed agera, agera tidigt. Skapa förutsättningar för att dessa unga män gör allt fler goda livsval.
Faktatuta
Vad är din bild av läget just nu vad gäller förorten?
– Det är värre än nånsin och samhället fortfarande likna handlingsförlamat även om det här och var finns ljuspunkter – OCH detta är inte primärt en polisiärfråga.
I vilken riktning upplever du att utvecklingen sker?
– Just nu går utvecklingen åt fel håll.
Finns det områden vi inte ser där det faktiskt sker framsteg?
– Det händer bra grejer i Västerås, Södertälje, Gårdsten i Göteborg
Vad skulle kunna möjliggöra förändring?
– Det krävs insikt bland beslutsfattare, mod och vilja – i grunden vet vi vad som behöver göras MEN det kostar i form av ett antal svåra beslut.
Kommentarer
Beslutsfattarna och politikerna kommer tyvärr inte ändra sig!
Det är vi själva som måste agera och skapa en förbättring.
Inte förrän folket reser sig upp och föräldrarna, släktingar och vänner säger ifrån och slutar att göra björntjänster som en förändring sker.
Dunning-Kreuger effekten är mycket tydlig och särskilt i Sverige. Trots all kompetens och alla utredningar som gjorts fortsätter våldet och vi har fler med psykisk ohälsa och missbruk.
Det är som alla väntar på någon annan istället för börja med sig själv, familjen och närmaste vännerna och nätverket.
Jag tror inte på systemet med bidrag och olika former av konstgjord andning. Allt måste vara i överenskommelse med personen som behöver göra en livsstilsförändring.
Konsekvenser med positiv förstärkning eller en negativ förstärkning måste vara tydliga. Vi har alldeles för trögt system som innebär att flera sitter fast i sina roller på myndigheterna och en avundsjuka som hindrar samverkan mellan organisationer.
Bättre att gå ut och plocka kottar än bränna ut sig i ett system som skapar och underhåller problemen i samhället!