Psykolog Hanna Weyler Müller om barn och våldshändelser

En del barn är med om de skrämmande händelserna själva eller har anhöriga som är direkt drabbade, andra barn drabbas indirekt genom att höra om hemska nyheter i efterhand eller genom att inte ha tillgång till sin vardagliga utemiljö på grund av avspärrningar eller vuxnas oro att släppa ut dem.

Det är såklart inte acceptabelt att barn växer upp under dessa villkor och samhället har ett stort ansvar att förebygga våld i offentlig miljö. Samtidigt har de barn som ändå drabbas rätt, enligt barnkonventionen, till stöd för att återhämta sig efter den starka stress som våldshändelser utlöser. Rädda Barnen noterar gång på gång att tillgång till barnkrisstöd ser väldigt olika ut på olika platser i landet.

Det finns mycket vuxenvärlden kan göra för att stötta barn att klara av påfrestningar kort efter att de skett. Både vuxna i barnets omedelbara närhet som föräldrar, släktingar, lärare och fritidspedagoger och vuxna i det lokala samhället som krisstödjare, grannar och idrottsledare kan bidra till att barn känner sig sedda och trygga efter att det hänt något hemskt i deras närhet.

Det fattas inte kunskap om vad barn och unga behöver för att återhämta sig efter skrämmande händelser och därmed stärka motståndskraft mot psykisk ohälsa, men kunskapen når sällan den stora allmänheten. Många vuxna vill hjälpa till men är ofta osäkra på hur de gör det bäst. Rädda Barnen vill bidra med lättillgängliga råd om krisstöd till barn. Vi skrev därför vägledningen Lugna, lyssna, stärk – psykologisk första hjälp för barn i akut kris. Den bygger på psykologiska principer som kan vägleda oss vuxna i vad vi kan hjälpa till med i möte med barn kort efter att något allvarligt hänt.

Har något skrämmande just hänt?

Stanna upp och försök få en överblick över situationen och eventuella ytterligare hot. Fundera på följande säkerhetsaspekter:

• Var är det säkert att samlas?
• Finns det barn som är i uppenbart behov av akut vård?
• Hur kan barnen få skydd från ytterligare faror och skrämmande intryck?

Tänk på detta om du möter barn efter en skrämmande händelse:

LUGNA

Lugna vuxna lugnar barn. Därför kan det vara en bra idé att först rikta uppmärksamheten mot dig själv och din reaktion i situationen. Fundera över:

• Behöver jag samla mig, kanske andas djupa andetag för att lugna ner eventuell egen stress?
• Finns det fler vuxna att kontakta så att ni kan hjälpas åt?

Att lugna barn i en krissituation handlar ofta om att förmedla trygghet. Det kan du göra på många sätt:

• Om du inte är känd för alla barn, var noga med att berätta vem du är.
• Berätta för barnen att faran är över och att ni nu är tillsammans. Om faran inte är över, prata om det lilla du vet om trygghet här och nu, till exempel att ni är tillsammans och att du ska ta reda på mer om vad som händer.
• Barn har rätt till information. Hjälp barnen att förstå vad som hänt utifrån deras ålder och mognadsnivå.
• Lugna genom att förmedla att många vuxna hjälps åt för att hantera situationen.
• Säg inget du inte vet och lova ingenting du inte kan hålla. Du behöver inte ha alla svar.
• Upprepa gärna viktig information flera gånger. Stark stress gör att vår uppmärksamhet blir påverkad.
• Förutsägbarhet skapar trygghet. Försök förmedla vad som kommer ske den närmsta stunden.
• Bekräfta och normalisera barnens känsloreaktioner. Du kan förmedla lugn och öka känslan av kontroll genom att säga att det är helt normalt att känna starka och obehagliga känslor när något skrämmande hänt. Berätta att känslor kommer och går och att de inte är farliga att känna.

LYSSNA

Att lyssna är lika viktigt som att prata:

• Lyssna in frågor och tankar. Vad är barnen oroliga över? Vad undrar de?
• Fråga om vilken information barnen redan har och fånga upp eventuell ryktesspridning.
• Hör dig för om vad de brukar göra i vardagliga situationer för att lugna sig och föreslå att ni prövar det även i denna situation.
• Fånga upp eventuella tankar om egen skuld. Avlasta från skuld och berätta att skuldkänslor är en vanlig krisreaktion.

STÄRK

Det finns många sätt att stärka barn i en krissituation:

• Barn mår bra av att få läka tillsammans. Att till exempel sitta i grupper och prata och kanske rita stärker känslan av samhörighet. Barn behöver känna att de inte är ensamma i sin oro eller sorg. Men pressa aldrig ett barn att prata, alla återhämtar sig på sitt eget sätt.
• Om situationen möjliggör det, stärk barnens delaktighet genom att bjuda in till gemensam problemlösning i stunden. Inkludera även de som är tysta och passiva.
• Stärk barnens känsla av att kunna hantera situationen genom att uppmuntra deras spontana positiva strategier, som exempelvis att hjälpa varandra eller att hjälpa till med enkla saker.
• Stärk tillit till samhället för att barnen inte ska känna utanförskap eller extra utsatthet efter en svår händelse. Det kan du göra genom att förmedla tydlig information om läget och hur samhällets instanser arbetar för att återställa ordningen.
• Försök förmedla hopp. Det kan kännas omöjligt att förmedla hopp i en krisartad och otrygg situation, men genom att säga att ni är många som hjälps åt väcker du som trygg vuxen en känsla av hopp i det mörka.

Krisreaktioner är normala reaktioner på onormala händelser. Gott stöd efter en svår händelse förebygger psykisk ohälsa. Det räcker långt att som vuxen bidra med sin tid och omsorg. Läs mer om krisstöd till barn här: Lugna, lyssna, stärk – psykologisk första hjälp för barn i akut kris – Rädda Barnen (raddabarnen.se)