Från skam till stolthet – ledarkrönika

Foto: Adobe Stock
Rollen som stereotyp förortsbo är slutspelad. Det är bara att konstatera att vara förort betyder inte längre att vara utsiktslös. Förortsborna tar plats inom akademin, inom alla yrkeskårer, inom kulturlivet, inom idrott, inom forskning och som människor. Tiden är passé då förorten var förknippad med en ansiktslös massa med tillskrivna attribut som innebar skam.
Av Ledarredaktionen
Ledarkrönikan är författad av en samling skribenter med olika bakgrund och erfarenheter, men som delar ett gemensamt mål - att skapa förändring.

Den tiden är förbi och vi går nu in i en tid av stolthet. Stolthet för sonen som kämpar med sina gymnasiebetyg och som hjälper andra barn i sin förort. Stolthet för alla dem som går upp tidigt åker iväg till jobbet och bär upp Sverige som tunnelbaneförare, lokalvårdare, inom äldrevården och inte minst är där för att ta hand om våra barn.
Det är omodernt att skämmas för att komma ifrån Husby, Fittja, Rosengård med mera. Några av våra främsta sociala entreprenörer kommer därifrån.

Den styrka som finns i miljonprogrammets förorter är en kraft att räkna med. Där staten och den offentliga sektorn verkar stå handfallen organiserar sig ort efter ort med läxhjälp, med kvinnoföreningar, över religiösa gränser som i Guds Hus i Fisksätra till exempel där muslimer möter katoliker och protestanter för att skapa ett bättre samhälle.
Så glöm att vara förort innebär att man kommer harkla fram sina adresser. Musiken flödar ifrån Jordbro till resten av världen. Mediehus i Botkyrka, och poesi i Förenade förorter eller Revolution Poetry.
Nej Sverige nej detta är inte ett deklarande av förortens fulländighet. Liksom du Sverige är fantastisk men inte perfekt finns det brister som vi försöker att åtgärda. Vi arbetar på det dag för dag i det som förenar oss.

Därför är tiden rätt att starta Förorten.nu.

Ledarredaktionen

Dela artikeln: